oh danny boy

Det nya året har börjat väldigt likt det gamla med snedvriden dygnsrytm, skadligt många timmar i horisontalläge samt dag-tv. Till min stora förvåning har jag dock inte saknat Days of Our Life så mycket som jag trodde. Oprah däremot är en annan femma. Den böltimmen är och förblir värd att ta en sjukdag för någon gång i månaden.  För tyvärr  är  slödagarna, till skillnad från förra  året,  i limited editionen det här året. Snart är det dags att återvända till den stora grå tegelbyggnaden och börja producera.

Tills det ringer in igen ska jag fortsätta med böltimmar, soffliggande, fysisk och psykisk motion i form av Wii-spelande och filmtittande, of course. Veckans bästa hittills var utan tvekan Clintans oväntade cameo, Terminatior-referensen och den hemsökande pianoslingan i den annars rätt fjönsiga och bullriga Casper. Imorn blir det Waitress om jag får bestämma (har inte frågat Bub än). Och Damages, om det går att tajma in. Ska dessutom hinna tvätta och kolla på ANTM2 på eftermiddagen. It's busy to be free.