oh danny boy

Augusti har inneburit något  av en Project runway-craze. Dubbla avsnitt av säsong fyra på tv3. En snabb ikapptittning av säsong fem som nu kommit halvvägs. Och så idag såg jag första avsnittet av Project Runway Canada. Mot bakgrund av hur den amerikanska versionen slappnat av och växt in i sitt format under de senare säsongerna kändes pilotavsnittet från Canadickerna som tio steg bakåt. Deltagarna är väl i princip likvärdiga med sina amerikanska likar om än snäppet mer starstruck. Iman var fruktansvärt stel. Enbart vinjetten framkallade rysningar som nästan fick mig att stänga av (tänk reklamfilmerna som som spelas in i Top Model runt avsnitt fem-sex och ni börjar närma er en uppfattning om kvalitén på Imans skådespeleri). Dock lät hon skymta en ganska bitsk sida som domare vilket bådar gott inför framtiden. Mot detta talar dock den fruktansvärt fåniga catchfrasen: "you don´t measure up" som sägs till den som åker ut. Det jag saknar mest är dock en fungerande mentorsfigur. Brian Bentley (?) är sannerligen ingen Tim Gunn. Karln såg dessutom ut som Vince Vaughn  i fejkmustasch hämtad direkt från SNL. Men men, originalet var också trevande i sin första säsong så än ger jag inte upp. Mitt behov efter fluffig underhållning är på tok för stort.