oh danny boy

Nu är det äntligen lite ordning på tv-hösten. Efter några saggiga veckor där jag halvengagerat tragglat mig igenom serier som jag egentligen inte är så peppad på längre är det skönt att få återstifta bekantskapen med min gamla bästis Cityakuten. Det var ett bra tag sen sist vilket gjorde att jag inte riktigt hängde med. Sams son till exempel. Fick ett svagt minne av att hon skeppade honom till nåt ungdomshem i våras. Kan det stämma? Men om nån vecka ska minnet och fokusen vara tillbaka. Förhoppningsvis fortsätter änglsigheten hålla sig borta. De nervkollapser jag hade i våras när en viss nybliven mamma sprang runt på omkullvälta skolbussar klarar jag mig bra utan.

I övrigt är det nog lite win or lose för Heroes imorn. Om inte Veronica går in och lyckas styra upp skräpet vet jag inte hur länge jag orkar fortsätta titta. Skulle vara för kedjornas skull i så fall...